den kärleken

det var igår kväll du åkte hem, men på onsdag åker jag 42 minuter söder ut och träffar dig. jag längtar så mycket, vill vara med dig nu. du sa att det var så bra att det är kristi himmelsfärd nu i veckan för då skulle det inte ta så lång tid tills vi ses igen. och om nästan exakt 48 timmar kysser du nog mig igen. åh, vill att det ska bli onsdag och så vill jag att det ska bli studenttider så att vi kan få ses när vi vill. jag vill jag vill jag vill!


rädsla

jag vill bara rensa ut allt och börja om från början. radera min facebook, gömma telefonen, ta ut mina sista pengar och dra. det skulle vara så skönt att börja om. jag känner att det är ganska många i min närvaro som drar ner mig. jag vill inte vara där dom är, jag vill inte hjälpa, jag vill bara tänka på mig själv. jag är less på alla ytliga kontakter och alla "nära vänner". jag vill bara åka bort. börja om. en helt ny bok, inget jävla blad eller kapitel, utan en helt ny bok. även om jag kanske skulle kunna tänka mig att ta med några karaktärer från den gamla... just nu känner jag mig som mest trygg med honom. men han bor 42 minuter härifrån och de 42 minuterna gör en del. vi skickar sms och ringer och ses varje helg så det är ju som vilken relation som helst, men jag är rädd när han inte är "här" jag känner mig utsatt, det finns så många som försöker ta mig ifrån dig och jag är rädd.
det är någonting jag saknar nu och jag är arg och ledsen och rädd. så jävla rädd. det finns så många måsten och det är så mycket stress och jag bara gömmer mig för allt, men när du är med mig blir jag lugn, det är inget som kan ta mig då. kom hit nu, jag saknar dig.